onsdag 10 april 2019

Regeringen tar från välfärden och ger till de rika


Vårändringsbudgeten: Nedskärningar i välfärden på minst 2,7 miljarder kronor • Nya skattelättnader för välbärgade och företag


Av Per Olsson
- - -

Idag, onsdag den 10 april presenterade S-MP-regeringen sin vårändringsbudget vars innehåll dikteras av det nyliberala januariavtalet.

Vårändringsbudgeten innehåller förutom nya skattelättnader för välbärgade och företag även besparingar på minst 2,7 miljarder kronor. ”Bland annat mister kommunerna 310 miljoner kronor som tidigare gått till förstärkning av äldreomsorgen, satsningar på bland annat yrkesvux för 730 miljoner stryks, och biståndet sänks med 700 miljoner”, skriver socialdemokratiska Dagens Arena och tillägger illusoriskt att nästa budget ”måste leverera jämlikhet”.
Vårändringsbudget bidrar till att klyftorna fortsätter att öka. Det mesta av pengarna har gått åt till de så kallade reformer som Liberalerna och Centerpartiet efterlyst.

"Att V inte skulle ha något inflytande kan knappast ta Jonas Sjöstedt med överraskning. Det var glasklart redan när V tryckte på gul knapp och släppte fram den mest högerinriktade S-ledda regeringen någonsin"
Regeringen hävdar att M-KD-budgetens många skattesänkningar som stöddes av SD och därför röstade igenom i december, tillsammans med januariavtalets skattesänkningar och den sviktande konjunkturen, har uttömt möjligheten till några budgetsatsningar. Men det är en ihålig ursäkt. Sanningen är att regeringens skattesänkningar läggs ovanpå de skattesänkningar på 20 miljarder kronor som M-KD-budgeten innehöll. Inga återställare görs, utan M-KD-budgetens stora skattesänkningar –  höjd brytpunkt, nytt jobbskatteavdrag, sänkt bolagsskatt och så vidare – blir kvar. Regeringen genomför inte ens löftet om att återinföra avdragsrätten för fackavgiften, som tack vare M-KD-budgeten togs bort den 1 april.
Istället kommer regeringen med nya, egna gåvor till höginkomsttagare och företag i form av bland annat sänka arbetsgivaravgifter och höjt rut-avdrag som snart följs av att värnskatten tas bort, vilket ger de som tjänar 100 000 eller mer i månaden en skattesänkning på drygt 2 000 kronor. Slopad värnskatt kostar statskassan drygt 6 miljarder kronor.
”När S, MP, C och L genom sin överenskommelse nu har enats om att slopa värnskatten och sänka marginalskatterna kommer den sammanlagda skatten för höginkomsttagare sannolikt att bli lika låg som den var på 1960-talet”, konstaterade Expressen den 21 januari.

Förutom att sänka skatten för höginkomsttagarna har regeringen på sin dagordning en rad sänkta skatter och avgifter som ska ”skapa bättre villkor för företagandet och entreprenörer”, enligt januariavtalet.
Till det ska läggas fortsatta kraftiga höjningar av försvarsanslagen och kostnaderna för att anställa 10 000 fler poliser.
”Sverige har nu den högsta sysselsättningen på 25 år och faktiskt den lägsta statsskulden sedan 1977. Framför allt den låga statsskulden skapar en viktig buffert för staten om ekonomin skulle vika nedåt. Det finns alltså utrymme att låna mer om det skulle behövas”, kommenterar SVT Nyheter den 10 april. Trots detta påstår regeringen ”att utrymmet för innevarande år intecknat”, vilket blir än mer absurt med tanke på att storföretag och banker badar i pengar. Under förra året gjorde enbart de fyra storbankerna – Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken – en sammanlagt vinst på 112 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt en tiondel av statens budgetutgifter.

I år slår guldregnet över aktieägarna alla tidigare rekord – Stockholmsbörsen förväntas dela ut 258 miljarder kronor i år. Så visst finns det pengar, men i händerna på ett fåtal superrika och stora börsbolag.
Regeringen ger visserligen små återställare, som att det statliga stödet till kulturskolornas verksamhet och utveckling återinförs, men bara till hälften, 50 miljoner kronor. Den fria entrén till landets 18 statliga museer ska blir kvar.
Den åtstramande budgeten innebär också att Arbetsmiljöverket får inte de pengar de äskat av regeringen i vårändringsbudgeten 2019, vilket kommer att innebära färre inspektörer.

De klimatsatsningar som görs i vårändringsbudgeten är små mot bakgrund av att utsläppen måste ner till noll 2030. Dessutom river regeringen inte upp M-KD-budgetens indragna medel till skydd och skötsel av värdefull natur. ”Det är positivt att det sker en viss återställning av de stora neddragningar i miljöbudgeten som riksdagen röstade igenom i december. Budgeten är dock fortfarande långt ifrån tillräcklig för att nå de politiska målen om att minska klimatutsläppen samt att skydda biologisk mångfald och värdefulla ekosystem” (Naturskyddsföreningen den 8 april).
Efter vårändringsbudgeten hotar ett regerings-ja till gruvbrytning i Kallak utanför Jokkmokk och i Laver utanför Älvsbyn.

Vårändringsbudgeten är den första i en serie av budgetar som regeringen ämnar fylla med högerpolitik och de ”varaktiga systemförändringar” som januariavtalet eftersträvar: Fortsatta privatiseringar av välfärden samt att systemskiftet utsträcks till bostads- och arbetsmarknaden. Marknadshyror införs med början i nyproduktion. Sänkta skatteavgifter för företagen ska kombineras med fler otrygga låglönejobb (med början i att kravet på kollektivavtal för nystartsjobb tas bort), försämrat anställningsskydd och ny antistrejklag, privatiserad Arbetsförmedling samt en ny arbetslöshetsförsäkring med snabbt nedtrappad ersättning.


Samtidigt som högkonjunkturen mattas av och jobbtillväxten sjunker avvecklar regeringen arbetsmarknadspolitiken, och Arbetsförmedlingen lägger ner 132 kontor i främst glesbygd och småkommuner samt varslar 4 600 anställda (hittills) om uppsägning. ”Utifrån vår samhällsekonomiska bedömning och ett antagande om att kostnaderna i sektorn ökar i takt med de demografiska kraven, det vill säga en oförändrad personaltäthet, uppstår ett gap mellan intäkter och kostnader motsvarande 43 miljarder kronor fram till 2022”, larmade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i sin senaste ekonomirapport. Med andra ord krävs ett tillskott på 43 miljarder kronor de kommande åren för att kommunsektorn ska klara av att upprätthålla dagens starkt nedbantade verksamhet.


Men regeringen ger inga löften om höjda statsbidrag. Tvärtom, statsbidragen nämns som ett område där ”besparingar” kan göras. Det är ett dråpslag, särskilt mot glesbygdskommuner och de regioner som redan har stora underskott, trots nedskärningar och skattehöjningar.
"Värre än väntat", löd Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedts kommentar till uppgifterna om att vårändringsbudgeten innehåller besparingar på äldreomsorgen.


Att januariavtalet är ett S-MP-regeringsprogram som skrivit in att V inte skulle ha något inflytande kan knappast ta Jonas Sjöstedt med överraskning. Det var glasklart redan när V tryckte på gul knapp och släppte fram den mest högerinriktade S-ledda regeringen någonsin.
Men efter det och snabbare än vad någon kanske kunde ana har ett brett motstånd mot högerpolitiken börjat formeras, som klimatstrejkerna den 15 mars gav en ny skjuts. Efter 1 maj där vänstern bör ge ett samlat rött svar på regeringens högerpolitik följer en rad demonstrationer som tillsammans kan bli grunden till en upptrappad samlad kamp för klimaträttvisa, arbetsrätt, bostad och välfärd.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv säger:
• Stoppa nedskärningarna. Inga vinster i välfärden – riv upp privatiseringarna.
• Omedelbar höjning av statsbidragen till kommuner och regioner, med extra höjningar till glesbygdskommuner. 200 000 nya välfärdsjobb.
• Fasta jobb och heltid till de som önskar. 6-timmars arbetsdag utan lönesänkning och försämrade villkor. Nej till låglönemarknad och rut-avdrag.
• Rör inte arbets- och strejkrätten. Nej till ny försämrad arbetslöshetsförsäkring.
• Stoppa avvecklingen av Arbetsförmedlingen och nedläggningen av dess kontor. Rusta arbetarskyddet.
• Försvara allmännyttan. Nej till marknadshyror, ombildningar och utförsäljningar. Förstaliga byggbolag och banker – för klimatsmarta renoveringar och för byggandet av 100 000 nya hyresrätter till billiga hyror per år.
• Ta tillbaka alla skattegåvor till rika och storbolag. Höj bolagsskatten och kapitalbeskattningen, återinför beskattning av arv, förmögenheter och stora fastigheter.
• För en snabb och jämlik omställning av hela samhället. Sätt stopp för Preem­raff och skrota den nyliberala mineralpolitiken. Utveckla ett ekologiskt jord- och skogsbruk. Massiva offentliga satsningar på kollektivtrafik och nollhus.
• Demokratiska och kämpande fack. Bygg en kämpande socialistisk vänsteropposition – för ett nytt arbetarparti
• Behoven ska styra. Bankerna, storbolag och naturtillgångarna samt transport-, bygg- och bostadsbolagen måste överföras i samhällets ägo och styras demokratiskt. För en demokratisk plan för hela samhällsekonomi som utgår från människors behov och säkrar en utveckling i samklang med naturen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.