torsdag 17 april 2014

Fackligt möte för trygga jobb förbereder för strid

Demonstration för kollektivavtal i Haninge förbereds Facklig kampanj för trygga jobb i startgropen
Från vänster: Allonias Sebhatu, Lina Westerlund (mötesordf), Sanna Tefke, Johnny Ahlgren och Mattias Bernhardsson
På Rättvisepartiet Socialisternas (RS) fackliga möte deltog lagerarbetare, taxichaufförer, vårdanställda och andra som nu ställer in siktet på striden för trygga jobb.
Den levande diskussionen kännetecknades av en stor facklig bredd på mötet: Transport, Handels, Kommunal, IF Metall, Vårdförbundet, Byggnads och Lärarnas Riksförbund. Trots skilda yrken och anställningsformer visade mötets många inlägg av fast anställda, FAS3 och bemanningsanställda att även om villkoren skiljer sig så står de inför liknande strider.

Mötet inleddes med fyra huvudtalare:

Sanna Tefke, fackligt förtroendevald kommunalare och ersättare för RS i Haninge kommunfullmäktige, talade om arbetet för kollektivavtal och meddelarfrihet i privat hemtjänst.
Allonias Sebhatu, organisatör för Transport, talade om taxichaufförernas strid för kollektivavtal och Haninges lönedumpande upphandling av skolskjutsar.
Mattias Bernhardsson, kommunfullmäktigeledamot för RS, talade om situationen för utländska och papperslösa arbetare, med exempel från åkeri-, livsmedel- och byggbranschen.
Johnny Ahlgren, ordförande för Handelsklubben på Dagabs lager i Jordbro sedan 15 år, talade om situationen med bemanningsföretagen.

Sanna Tefke beskrev hur välfärden har blivit kapitalisternas nya kassako i en tid av extremt systemskifte:
– Många rättigheter vanns genom kamp under 1900-talet. Men nu har vi har fått tillbaka saker som pigor, bemanningsföretag, människohandel, soppkök och privatlärare åt de rikas barn. I den nyliberala experimentverkstan kom privatiseringarna. Ägarna av välfärden har dubbelt så stor vinstmarginal än andra branscher. Och den vinsten möjliggörs främst av att man försämrar de anställdas villkor. Facket har inte hängt med i den här utvecklingen.

Sanna berättade att sedan Lagen om 'Valfrihet' (LOV) infördes 2009 har antalet privata aktörer inom välfärden ökat explosionsartat; 2010 fanns det 90 privata hemtjänstföretag i Stockholm och 2013 så många som 300, där hälften saknar kollektivavtal.

– Jag jobbar heltid för Kommunal gentemot den privata sektorn och mitt fackliga arbete stöter jag hela tiden på skräckexempel. I Sverige är totalt en femtedel av äldreomsorgen i privat regi och många av de anställda får bara betalt för den tid de är inne hos brukarna. Det är vanligt att de som jobbar heltid ändå bara få betalt för 5 timmars arbete. Det gäller främst inom företag som saknar kollektivavtal, men det sker även hos företag som har avtal.

Kollektivavtal vanns i privat hemtjänst – RS förbereder ny kampanj för stärkt meddelarfrihet


Men det går att vinna förbättringar konstaterade Sanna och berättade hur Haninge som första kommun nu skrivit in krav på kollektivavtal i avtal med privata hemtjänstutförare (Läs om segern här).
Sanna granskade hur många privata företag som saknade kollektivavtal eller hade anställda på f-skattsedel och reste krav både i kommunfullmäktige och tillsammans med sina kollegor i sektion Sydost. Endast 3 av 16 företag med brukare i kommunen hade då kollektivavtal.
Vittnesmål om arbetssituationen av anställda som Sanna träffade på ett av företagen, sattes på pränt i tidningen Kommunalarbetaren. En anställd hade tvingats slutföra sitt arbetspass trots chocken från en viltolycka, en gravid anställd hade jobbat 14-timmardag och en annan förnekats graviditetspenning. Äldreförvaltningen backade från sin tidigare position och rev upp avtalen.
Av de privata med omsorgsverksamhet i Haninge har 7 tecknat kollektivavtal i dagsläget. Men det återstår att se till att resten också skriver på, det är nästan uteslutande de privata som bara erbjuder städtjänster som återstår.

Sanna berättade om nästa strid RS kommer ta upp i kommunfullmäktige – stärkt meddelarskydd i alla privata företag kommunen avtalar med, exempelvis rätten att lämna uppgifter om missförhållanden på en arbetsplats.

– I upphandlingspolicyn ingår krav på meddelarfrihet. Men det fungerar inte i de privata verksamheterna som oftast har en klausul om lojalitetsplikt. Vi måste kräva att meddelarskyddet är lika starkt i det privata som i det offentliga, sa Sanna.

Allonias Sebhatu, som jobbar som organisatör för Transport med uppdrag att organisera taxichaufförer, beskrev hur priserna i upphandlingar för skolkörningar och färdtjänst hålls nere och lönedumpar. Den enskilde taxiföraren tvingas köra extra långa pass för att få ihop till lönen.

– Det är modernt slaveri. Vid vissa tider kan vi tjäna så lite som 8 kronor i timmen. Haninge kommun är en av de som lönedumpat i upphandlingen av skolskjutsar, då man inte kräver kollektivavtal. Det är Taxi 020 som sköter skolskjutsarna i Haninge (utom skärgården), de bjöd lägst pris och har inga kollektivavtal. En körning mellan Kvarnbäcksskolan i Jordbro och Svartbäcken i Brandbergen är kort i kilometer men tar tid. Man ska ta sig dit, hämta barnet och eventuellt hjälpa med rullstol eller andra saker, köra sen lämna av ordentligt. Det kan ta en timme och chauffören tjänar ca 37-38 kr av priset på ca 107 kr Taxi 020 tar för körningen.

Allonias berättade att taxiförare ofta behöver jobba 72 timmar i veckan för att komma upp i en månadslön omkring 18 000 tusen kronor. Då det är ett jobb baserat på provision finns det ingen garanterad lön.

– En chaufför hade jobbat i 13 timmar. Han skulle gå av men då ringer chefen och säger ”gå ut och jobba”. Polisen stannade honom senare då han vinglade på vägen. Böterna fick han betala själv. Förarna har inte rätt till sjuklön, många kör sjuka.

Kampen för rätten till facklig organisering


Allonias var med och startade upp en taxiklubb som fick hela 300 medlemmar bara på tio dagar. En av klubbens medlemmar fick straffarbete för sitt medlemskap i klubben; en hel veckas arbete utan lön.

Mikael Olsson, fackligt aktiv i Transport
, berättade hur Taxi Kurir avskedar fackligt aktiva. En av dem var Allonias Sebhatu. Mikael, som själv jobbar i Taxi Stockholm var med och mobiliserade till stöd för kollegorna i Kurir. De svarade med protestaktioner och kampanj som fick ett stort gensvar och brett stöd (Läs mer här).
Mikael och Allonias organiserar taxichaufförer i hela länet med förutsättningar som påminner om 1800-talet.

Katja Raetz, fackligt förtroendevald i Vårdförbundet och ordförande för RS Jordbro talade om sjuksköterskornas situation:
– På mitt jobb tas allt fler läkare bort, vilket innebär att vi sjuksköterskor får göra deras jobb. Facket måste byggas upp från grunden för att vi ska kunna ta fajten. Våra intressen är också detsamma som för er taxiförare. Vi bokar mycket taxi varje dag. Vi måste kräva kollektivavtal av även landstingets upphandlingar, det är en fråga om både patientsäkerhet och trygga jobb.

Handelsklubbordföranden Johnny Ahlgren talade om hur de i handelsklubben på Dagab i Jordbro stred för en begränsning av antalet inhyrda på lagret. Max 10 procent inhyrda krävde de. Bemanningsföretagen splittrar lagerarbetarna, sätt press på villkor som ob-ersättningar nedåt och facket försvagas.
De har krävt att förbundet ska agera kraftfullare i många år och 2012 var Johnny en av dem som argumenterade för att gå i strejk på frågan om begränsning av inhyrda (Läs mer här). Under 15 år som klubbordförande har har sett hur saker utvecklar sig.

– Green Cargo var de som började att nästan enbart anställa utsatta människor. De skrev transportavtal utan en enda medlem, istället för handelsavtal och lyckades därmed göra lagerjobben 30 procent billigare och började konkurrera ner Lagena som svarade med att också ta in bemanning och varsla de anställda.

På Dagab har de lyckats förhandla fram en begränsning av antalet inhyrda på 15 procent av arbetsstyrkan. Trots att det är långt bättre än situationen på många andra företag där de inhyrda kanske är 80-90 procent påtalade Johnny att det det behövs politisk förändring.
Allonias och Mikael påtalade även de under mötet att det utöver den fackliga kampen behövs politisk förändring.

De mest utsatta arbetarna betalar med hälsa och liv

Mattias Bernhardsson talar
Mattias Bernhardsson beskrev en extrem utsatthet som väldigt få känner till vidden av:
– En livsmedelsarbetare får hjärtinfarkt när han kör truck på en fabrik här i Jordbro. Ingen kallar på ambulans, mannen bärs istället iväg och läggs i en privatbil som kör till akutmottagningen på Södersjukhuset. Mannen är då död, hade ambulans istället tillkallats hade livräddningen kunnat påbörjas på en gång. Det förnekas att mannen arbetar på fabriken. Han var papperslös, oorganiserad, rättslös, oförsäkrad och behandlades som om han hade hittats överkörd på en väg. Fyra år senare gör polisen razzia på fabriken. 32 papperslösa arbetare grips och utvisas ur landet.

Ägaren blev istället VD för ett företag med ett tre bokstäver kortare namn än det förra och Mattias berättade hur samma ägare hade agerat några år tidigare i ett närabesläktat företag då Livsmedelsarbetarförbundet kritiserade att de tvingade arbetare att jobba 20-timmarspass; De anställda sades upp och anställdes istället av ett bemanningsföretag, som ägarens sambo startade samma dag förhandlingarna med facket skulle inledas.

Mattias gav exempel ur en rapport av ETF, European Transport Worker’s Federation, där 1 000 utländska chaufförer som kör gränsöverskridande intervjuades om sin arbetssituation:
• 80 procent av förarna får inte betalt för lastning och lossning.
• 95 procent av chaufförerna tillbringar sin viloperiod och helgerna lastbilen.
• Arbetstiden låg i genomsnitt på 11,5 timmar per dag. Under en vecka blev det 57,5 timmar.
• 80 procent av chaufförerna uppger att trötthet är ett problem, men att de vågar inte säga det till arbetsgivaren.
• 80 procent av chaufförerna lagar sin mat i sina lastbilar. 25 procent äter varm mat 2-3 gånger i veckan och 10 procent äter aldrig varm mat.

En av åkeriföretagen som granskats av det fackliga initiativet Stoppa fusket redogör öppet i sin årsredovisning att reparationer kostar mer än vad chaufförerna kostar. Och chaufförernas kostnad är 16 procent av vad de lägger på bränsle.

– Det verkliga priset får åkarna betala: De lever ett farligt liv. De kör för snabbt på vägarna och de kör trötta och de sliter ut sig utan att ha någon trygghet eller rehabilitering att se fram emot. De svenska åkarna drabbas också, de drabbas av arbetslöshet och känner sig extremt pressade och utkonkurrerade. Det behövs gemensam kamp för gemensamma villkor. Därför var Byggnads varsel om stridsåtgärder väldigt viktigt, för striden gällde allas rätt till lika villkor, poängterade Mattias.

I oktober räknade Byggnads att 5 byggnadsarbetare dött under bygget av Citybanan. Ovanpå detta finns det hundratals olyckor.
Det stora antalet byggnadsarbetare som saknar kollektivavtal (uppskattningsvis 100 000) och den stora mängden underleverantörer på byggarbetsplatserna innebär livsfara i kombination av nedskärningarna på arbetsmiljöverket och inspektioner av byggen, menade Mattias.

– Byggnadsarbetare som faller, krossas av stenblock, kläms av borriggar och hamnar under lyftar. 44 dödade byggnadsarbetare på fem år, men då ingår inte utländska byggnadsarbetare som dör på byggena. När arbetsmarknadsutskottets förlag att arbetsgivare även måste rapportera in när utländska byggnadsarbetare dör gick igenom i riksdagen, då reserverade sig regeringen.

– Det återstår att se vad det nya avtalet mellan BI och Byggnads innebär. Men av de byggnadsarbetare jag talat med har många sagt att det behövs en politisk förändring.


Mattias berättade om RS förslag i kommunfullmäktige, att kommunen skulle kräva av huvudentreprenören för jättebyggprojektet Haningeterrassen att ta ansvar för villkoren på hela bygget (läs mer här).

– Medvetenheten kring detta var alarmerande låg. Svaret från de andra partierna, från höger till vänster var i linje med att 'vi måste förutsätta att lagen följs' och 'här i Haninge bryts inga lagar på byggarbetsplatserna'. Det är nonsens. Byggettan och sektion 02 tog ett flertal byggbolag på bar gärning i Jordbro där de anställda inte hade hängavtal och de gjorde omfattande omläggningar av yttertak till största delen utan den skyddsutrustning som ska finnas enligt lag.

RS har nu, efter samtal med fackliga i byggnads, riktat ett krav till huvudentreprenören att enligt 38-40 §§ i medbestämmandelagen sluter ett frivilligt MB-avtal med Byggnads, så att facket kan granska förutsättningarna för inhyrningen eller entreprenaden samt under vilka villkor arbetet utförs.

Plan för demonstration och fackligt kampanj


Trots den undfallna inställningen i fråga om Haningeterrassen, så har Socialdemokraterna själva lagt ett förslag om att kollektivavtal ska krävas i alla kommunens upphandlingar. Den frågan har kommunledningen kuppat bort (Läs mer här) då om ärendet skulle komma till omröstning skulle det få majoritet med de sammanlagda rösterna av S, RS, V och MP.

Mattias återkopplade till taxichaufförernas krav på att kollektivavtal ska krävas vid upphandlingar och föreslog en demonstration utanför nästa kommunfullmäktige den 12 maj:
– Vi måste sätta maximal press på kommunledningen att släppa tillbaka förslaget om kollektivavtal till kommunfullmäktige.

Alla på mötet kommer bjudas in att ha ett första arbetsgruppmöte efter påsken, där demonstration ska planeras och även möjligheten att bilda en fackligt nätverk för trygga jobb, öppet för alla klubbar, fackliga organisationer och privatpersoner.

Louise Strömbäck

Läs mer:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.