torsdag 21 oktober 2021

Slopa karensavdraget

Regeringens ”utredning” om karensavdraget är helt onödig. Avskaffa karensavdraget permanent! (Foto: Försäkringskassan)

Välfärdsarbetare drabbas hårdast när lättnaderna för sjukskrivningar och karensavdrag tas bort


av Katja Raetz
, specialistsjuksköterska // Artikel i Offensiv
- - -

Den 1 oktober hävdes de tillfälliga lättnaderna för sjukskrivningar och karensavdrag som infördes av regeringen för att minska smittspridningen under pandemins värsta skeden. Återigen förlorar arbetare och anställda 20 procent av sin vecko­lön vid första sjukdagen, trots att Försäkringskassan själv så sent som i juni konstaterade att fler stannade hemma tack vare karensbidraget, som annars skulle ha gått sjuka till jobbet, och har därmed också bidragit att begränsa smittspridningen.

Föga förvånade
var det människor i så kallade kontaktyrken som nyttjade lättnaderna mest och som nu drabbas hårdast av borttagandet. Det är alla de som jobbar inom vård och omsorg, men även anställda inom barnomsorg och skola.
Utöver det är det precis som under pandemins toppar taxichaufförer, städare, hotell- och restauranganställda med mera som är särskilt utsatta. Samtidigt är uppmaningen att fortsatt stanna hemma vid minsta symptom.

Signalen som sänds är att ansvaret för att hantera pandemin nu återigen läggs på den enskilde, medan stat och företag kan fortsätta med ”business as usual”. Detta är synnerligen vanskligt då smittspridningen av covid-19 ökar igen (om än på lägre nivå), samtidigt som förkylningssäsongen och spridningen av RS-viruset (respiratoriskt syncytialvirus) har börjat rekordtidigt i år.
Samtidigt finns det god grund i tidigare forskning av att utgå ifrån att sjuknärvaron kommer att öka igen. Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsmiljö 2019 från november ifjol visade att sju av tio har gått sjuka till jobbet, 20 procent minst fyra gånger eller mer per år.

Huvudorsaken för det bland kvinnor var att inte vilja lämna sina kollegor med belastningen, bland män att ingen annan kan utföra ens jobb. Både skälen visar bristerna med en slimmad personalstyrka där det saknas marginaler i personalstyrkan.
Gunnar Bergström, forskare på Högskolan i Gävle, har gjort flera studier i ämnet vilket bland annat tidningen Arbetsliv har rapporterat om. Han kom fram till att sjuknärvaro på två, tre gånger eller mer under ett år ökar risken för förtidspensionering. Även risken för långtidssjukskrivning ökar, vilket i slutändan medför ökade kostnader för företagen.
Det bör dock betonas att den största kostnaden får de drabbade bära, både med personliga och ekonomiska konsekvenser.

Regeringen har gått ut med att arbetsmarknadens parter, det vill säga företag och facken, själva kan göra upp om karensavdrag. Detta skulle dock innebära att facken skulle behöva avstå från redan magra löneförhöjningar i gengäld.
Dessutom skulle det, som LO:s Kjell Rautio påpekar i sin blogg, innebära ”att de med minst förhandlingsstyrka och de högsta sjukdomsriskerna får störst svårig­heter att förhandla fram goda villkor”. Det skulle betyda att arbetsvillkoren glider alltmer isär mellan olika grupper och därmed underminera än mer kollektiv facklig kamp.
Lagen om sjuklön som reglerar karensavdraget är både en klasslag som slår allra hårdast mot de mest utsatta inom arbetarklassen och dessutom en kvinnofientlig lag då kvinnor i större utsträckning arbetar i kontaktyrken. I synnerhet gäller det för yngre kvinnor, 16 till 29 år, där tre av fyra arbetar i denna typ av jobb.

Flera fack har protesterat mot återinförandet av karensavdraget och regeringen har lovat en utredning. Det finns inget behov av ännu en utredning. Det som krävs är att ändra lagen och permanent avskaffa karensavdraget för alla och ge lön från första sjukdag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.