Mattias Bernhardssons (RS) tal om de globala pandemiernas orsaker

Bakgrundsfoto: Ibama

Klimatkrisen, djurindustrin och skogsskövlingarna – en dödlig cocktail bakom virusutbrott som covid-19 etablissemanget inte gärna talar högt om

Under stormötet "Klimat, natur och socialism" under Rättvisepartiet Socialisternas digifysiska sommarläger i helgen fanns tre huvudtalare från Rättvisepartiet Socialisterna Haninge:

• Robert Bielecki talade om klimatkrisen idag och den marxistiska analysen (läs hans tal här).
• Julia Engström talade om matproduktionen idag och om behovet av omställning (läs hennes artikel på temat här).
• Mattias Bernhardsson talade om hur det kapitalistiska produktionssättet skapar globala pandemier som Covid-19, något det är skrämmande tyst om, samt om den pågående artutrutningen som hotas vår livsmedelsförsörjning. Här publicerar vi Mattias tal i sin helhet:

"Covid-19 har skördat nästan 760 000 människoliv. Nästan 21 miljoner människor beräknas vara smittade. Inget annat ämne har dominerat världens media så mycket, säkert sedan andra världskriget. Och orsakat den mest allvarliga ekonomiska krisen för kapitalismen någonsin.

Ändå, så är det chockerande tyst om orsakerna till virusutbrott och pandemier som Covid-19, för det handlar om ett flertal. Covid-19 har spårats, troligen, till en fisk- och skaldjursmarknad i Huanan, Kina, där man även sålde vilda, levande djur. Och man har kablat ut bilder från denna och liknande våtmarknader som visar på ett ohyggligt djurplågeri: hundar, vargvalpar och andra djur som tryckts in flera stycken i små hängande nät eller burar och som sen flås levande.

"Våtmarknaderna är en väldigt lukrativ industri som värderats till 76 miljarder euro där multinationalla företag spelar en central roll"

Djurens immunförsvar försvagas av dessa extremt stressfyllda förhållanden och när skilda både vilda och domesticerade arter samt patogener sammanförs [smittbärande mikroorganismer] kan muterande virus lätt sprida sig från en art till en annan.

Så, är detta ett kinesiskt problem? Nej, det är ett kapitalistiskt problem. Och Kina är ett kapitalistiskt monster. Det finns tre aspekter jag vill ta upp om våtmarknaderna i Kina:

• De vilda djur som säljs där är infångade där de multinationella skogs- och jordbruksföretagen skövlar skogar.
• Våtmarknaderna är en väldigt lukrativ industri som värderats till 76 miljarder euro där multinationalla företag spelar en central roll.
• Vilda djurarter som myrkottar, ormar och indisk palmmård/sibetkatt konsumeras endast av de välbärgade – inte av vanliga arbetare. Efterfrågan kommer från kapitalisterna själva.

Men, våtmarknaderna är bara toppen av isberget. Covid-19 är inte den första och inte den sista dödliga pandemin. Och det finns tre stora och nära sammankopplade processer som orsakar virusutbrotten och som kommer att innebära fler och ännu allvarligare pandemier:

1. Klimatförändringarna, 2. Den storskaliga och konventionella djurhållningen, alltså inte bara Kina utan hela världen, även i USA och Europa, samt, 3. skövlingen av världens skogar och de vilda djurens habitat.

Klimatet:
Den globala uppvärmningen innebär att malariamyggor och TBE-bärande fästingar sprids ännu mer intensivt nu och tidigare infrusna mjältbrandsbakterier väcks till liv när permafrosten i norr tinar. När väl permafrosten tinar snabbare kommer ett okänt antal sjukdomsspridande organismer att frigöras.

"Varje gång företagen exploaterar nya, främst tropiska naturområden, ökar risken för virusöverföring"

Skövlingen:
Det är just i gränslandet mellan orörd skogar och nya exploateringar såsom storskaligt jordbruk och gruvdrift där risken för nya smittor är som störst. Varje gång företagen exploaterar nya, främst tropiska naturområden, ökar risken för virusöverföring.

David Wolking, forskare vid University of California, menar att områden "med en enorm biologisk mångfald som Amazonas och samtidigt en allt mer inkräktande mänsklig aktivitet i form av urbanisering, vägar, avskogning och utvinningsindustrier som timmer och gruvor, så har man receptet för hur virus spiller över".

Brasiliens president Bolsonaro, som själv liknat coronaviruset vid ”en liten influensa”, jobbar för att driva igenom en ny förödande lagstiftning i syfte att förvandla stora områden av Amazonas till betes- och åkermark.

Illavarslande nog, så ökade skövlingen av Amazonas trots pågående pandemi och nedstängning av andra delar av ekonomin. Skövlingen av Amazonas regnskog ökade med 55 procent under årets fyra första månader jämfört med samma period förra året [Brasiliens nationella rymdforskningsinstitut]. Det handlar om en yta nästan lika stor som Öland på 1 202 kvadratkilometer.

Det har funnits gott om förvarningar om vad som komma skall, men orsakerna får ingen plats i media:

• För några år sedan orsakade avverkningen av regnskog i Ecuador ett utbrott av rabies. I det fallet handlade det om att boskap som betade skövlad regnskogsmark drog till sig rabiesbärande fladdermöss.
• I slutet på nittiotalet spreds nipahviruset i Malaysia till människor från fladdermöss via grisar sedan man huggit ner regnskog.

"Att djurmarknaderna i Kina i sin nuvarande form måste stängas är en självklarhet. Men experter hävdar att en av de största epidemiologiska riskfaktorerna just nu är den konventionella uppfödningen av djur i hela världen"

Köttindustrin:
Av de ungefär 1 400 patogener den medicinska vetenskapen känner till idag, kommer ca 800 – ungefär 60 procent – från djur. Och hela tiden upptäcks nya patogener hos djur som utgör ett allvarligt hot även mot människor. Fler farliga sjukdomar än covid-19, som också orsakas av zoonotiska virus, är bland andra AIDS, svininfluensa, fågelinfluensa, SARS, MERS och Ebola.

Att djurmarknaderna i Kina i sin nuvarande form måste stängas är en självklarhet. Men experter hävdar att en av de största epidemiologiska riskfaktorerna just nu är den konventionella uppfödningen av djur i hela världen, även i USA och Europa.

Trängseln och den stora genetiska likheten hos djuren i dagens djurfabriker som ägs av multinationella företag skapar perfekta förhållanden för snabb virusspridning. Den höga produktionstakten, som orsakar kronisk stress, försvagar djurens immunförsvar. Och de omfattande globala transporterna för foder och djur utgör möjlighet för omfattande global spridning av virus [läs mer här om Rättvisepartiet Socialisternas program för lokal och hållbar matförsörjning].

Nipah-viruset som 1999 smittade från fladdermöss via grisar till människor och orsakade en dödlig och obotlig sjukdom i Malaysia, var resultatet av både skövling och djurindustrin. Den snabba expansionen av intensiv grisuppfödning i områden där regnskog precis hade skövlats ledde till virusspridning från regnskogens fladdermöss och grisar vilka i sin tur överförde muterande virus till människor. 

Den mänskliga dödlighetsgraden för smittade var 40-75 procent och sjukdomsförloppen så snabba som 2-3 dagar.

Hur stort problem kommer virusutbrotten bli i framtiden då?
Om vi tittar på den utveckling vi är mitt i nu, så är det resultatet av de senaste decenniernas dramatiska produktionsökning av kött. Den globala produktionen av griskött ökade mellan 1985 och 2010 med över 80 procent. Under samma period upptäcktes 77 nya patogener på grisfarmer över hela världen.

Kapitalismens oförmåga att skydda industrin från sjukdomar är slående. För att sänka risken för uppkomsten av patogener i djurfabriker är det vanligt att tillsätta antibiotika i djurens foder. När köttkonsumtionen ökar, så ökar också risken för antibiotikaresistens, att patogener blir immuna mot antimikrobiella preparat.

Infektioner orsakade av mikroorganismer som är resistenta mot antimikrobiella läkemedel orsakar redan idag ca 50 000 dödsfall per år bara i Europa och USA.
En brittisk rapport från 2014 rapporterar att om inget drastiskt görs kommer 300 miljoner människor att dö i förtid fram till år 2050 på grund av antibiotikaresistens.

Klimatkrisen, djurhållningen och skövlingen – dessa tre samverkande processer accelererar varandra och skapar dödliga virusutbrott som vi ännu bara sett början av.

Och utöver pandemiernas extrema hälsokris i sig, så hotas faktiskt hela vår livsmedelsförsörjning globalt inom de kommande decennierna;

Klimatförändringarna, skövlingen och de många gifter som används i jordbruket samt djurindustrin innebär att vi just nu är inne i en alarmerande massdöd av insekter.

Insekterna är livsviktiga för hela ekosystemet, som näring för andra arter, som återvinnare av näring och framför allt som pollinatörer av växter och grödorna som vi äter.

"var tredje tugga mat vi får i oss är beroende av just bin och deras pollinering"

I tidskriften Biological Conservation redogörs i en rapport att utrotningen av insekter går åtta gånger snabbare än för andra djur. En av rapportförfattarna, Francisco Sánchez-Bayo vid University Of Sydney, säger till tidningen The Guardian att den negativa utvecklingen går ”chockerande” snabbt, att det om tio år finns en fjärdedel färre insekter, om 50 år är hälften borta och om 100 år har vi inga insekter kvar alls.

I juni kom det ett larm från Kroatien, att 50 miljoner honungsbin dött i regionen Međimurje, nära gränsen till Ungern pga insektsgifter som används i potatis- och rapsodlingarna. I Brasilien dog nyligen en halv miljard bin under tre månaders tid. Även i det fallet verkar det bero på användandet av bekämpningsmedel.

Genom att gå igenom de 73 främsta forskarstudierna beräknas att 40 procent av insekterna är på nedgång varav en tredjedel är utrotningshotade.

• I Puerto Rico har hela 98 procent av vanliga insekter försvunnit de senaste 35 åren.
• I USA har antalet bikolonier minskat från 6 miljoner år 1947 till bara 3,5 miljoner idag.
• I Storbritannien har fjärilar på odlat mark minskat med mer än hälften mellan åren 2000-2009.
• I Tyskland visar mätningar i naturreservaten på en 75-procentig minskning av insekter.

Om vi tittar på hela den biologiska artfaunan så är det omkring en halv till en miljon av våra drygt åtta miljoner arter som riskerar att utrotas inom några årtionden om inte kraftfulla åtgärder vidtas.

Hur viktig är pollineringen då? Fyra av fem grödor och vilda blommor är helt eller delvis beroende av insekter för pollinering. Ungefär var tredje tugga mat vi får i oss är beroende av just bin och deras pollinering.

Om vi går in på matförsörjningen då så hotas den på många samverkande fronter:

• Det intensiva jordbruket – bestrutning, kostgödsel och att marken inte tillåts ligga i träda tillräckligt – leder till omfattande jordförstörelse. Redan för över 20 år sedan räknade man med att en tredjedel av all odlingsbar mark var förstörd.
• Klimatförändringarna med medföljande torka accererar jordförstörelsen, eroderar jord och leder till ökenspridning.
• Glaciaärsmältningen i Himalaya äventyrar vattenflödet till de jordbruks- och bostapsmarker i Indien, Kina och några av de andra mest befolkade områdena i världen.
• Och sen har vi insektsdöden som kan slå ut matförsörjningen helt i stora delar av världen om bara några decennier.

Kapitalismen kommer att försöka lösa alla matförsöjningskriser med mer av samma: mer intensivjordbruk, mer bekämpningsmedel, mer GMO och andra tilltag som adderar upp till en fortsatt spiral av ohållbarhet.

Världen står nu på randen till en ny matkris, som enligt FN-organet WFP ”utvecklas i en tid då antalet människor som upplever en akut otryggad livsmedelsförsörjning i världen redan har ökat med nästan 70 procent under de senaste fyra åren”.
I slutet av året kan så många som 12 000 personer dö varje dag av hunger i spåren av covid-19, vilket kan bli fler än antalet människor som dör av själva viruset.

Oxfam skrev i en larmrapport som publicerades i juli att ”covid-19 är droppen för miljoner människor som redan kämpar med effekterna av konflikt, klimatförändringar, ojämlikhet och ett icke-fungerande livsmedelssystem som lett till att miljontals arbetare och producenter lever i fattigdom. Samtidigt fortsätter personerna på toppen att göra vinster: åtta av de största mat- och dryckesföretagen har sedan januari betalat ut 18 miljarder dollar till aktieägare medan pandemin spridits över världen – det är tio gånger mer än vad som enligt FN behövs för att förhindra att människor går hungriga.”

Det är lätt att bli nedslagen av den här utvecklingen. Men de som nu står i klimat- och miljökatastrofernas frontlinje är inte nedslagna, de kämpar för sina liv. I land efter land över Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika har revolterna avlöst varandra de senaste åren. Massornas brist jämte fåtalets överflöd och korruptionen som upprätthåller detta kommer att leda till fler och större uppror mot nyliberalismen och den kapitalistiska makteliten. 

Bygget vår international ISA – International Socialist Alternative – och det socialistiska programmet för omedelbar hållbar omställning av produktionen har aldrig varit viktigare än nu."