fredag 6 oktober 2017

Kampanj för tryggare Jordbro: "Vi ska ta vår ort tillbaka"



"Mötet beslutade att samla till ett större möte i namn av ett gemensamt nätverk, dit alla boende, föreningar och även förvalningarna för skola, fritid och stadsbyggnad bjuds in"

Rättvisepartiet Socialisternas öppna möte om trygghet i Jordbro blev välbesökt. Boende och föreningsaktiva diskuterade hur våldet och den ökade otryggheten kan stoppas. En röd tråd i diskussionen var att sammanhållning och enhet är något som måste återerövras.

Mattias Bernhardsson (RS)
– Allt fler jordbrobor känner en större otrygghet i sin egen kommundel. Allt fler vågar inte gå till Jordbro centrum på kvällen. Det är oacceptabelt. Gäng, droghandel och våld har slagit rot efter åratal och även decennier av politikernas nedmontering av service, skola, idrotts- och föreningsliv samt satsningar i den fysiska miljön. Allra tydligast är hur de styrande politikerna har varit passiva när slumvärdar låtit både centrum och många av bostadskvarteren förfalla, inledde Mattias Bernhardsson, en av Rättvisepartiet Socialisternas kommunfullmäktigeledmöter mötet.

Under mötets gång nämndes många verksamheter som stängts under åren; Jordbromalmsskolan, kommundelens enda högstadieskola; Jordbrogården, landets mest prisade fritidsverksamhet för barn med funktionshinder; Unga inspiratörer, en verksamhet som räddade en hel generation undan arbetslöshet och kriminalitet. I år har de borgerliga partierna höjt rösten för att stänga Ungkulturhuset Porten (fd Lakeside).
– Många som säljer på gatan är 13 år. Då är det försent. Vi måste satsa på barnen i rätt ålder, 10-12 år. Då kan vi få dem på rätt spår i livet, sa Ever Fernandez, jordbrobo sen 38 år.
Sherihan Hassan
– Jag har själv jobbat som fältassistent, de gör ett fantastiskt jobb att gå ut och möta ungdomarna. Men uppsökandeteamet här i Haninge är inte ute i fältet. De har inte resurser. Polisen som förr hade en relation till de unga har inte det längre, sa Sherihan Hassan.
Mattias talade också om hur folk mår egentligen, vad som gömmer sig bakom begreppet "folkhälsa":
– Hur mår vi? Och hur mår barnen? Hur många barn tror inte att de kommer få bra resultat i skolan? Att de inte har en framtid. Hur många barn fastnar här i Jordbro hela sommarlovet? Vilka upplevelser får barn vars föräldrar jobbar ihjäl sig med flera otrygga jobb i veckan och ingen rätt till semester? Hur många barn med diagnoser får hjälp av Socialtjänsten? Och hur mycket avlastning och hjälp får ensamstående med barn som har olika problem eller utmaningar? Ibland frågar folk vad unga barn gör i centrum sent på kvällen? Det finns inte ett eller två svar på den frågan. Men alla frågor jag ställt kan vara faktorer. Lägg till trångbodhet. Lägg till våld: Hur många barn åker på stryk hemma? Det finns många orsaker till att barn spenderar så lite tid hemma de bara kan. Men det finns en helhetsbild av ett otryggare samhälle, där både vuxna och barn mår dåligt. 
Sadia Islam (RS)
– Vi är många arbetare med otrygga jobb, med flera jobb, även på kvällar och nätter. Samtidigt har vi familj och barn att ta hand om. Alla vill vara så mycket tid de kan med barnen men samtidigt har vi det här samhället, där vissa ska städa i andras hem, ta jobben andra mer välställda inte vill ha. Vi måste kämpa för utbildning, trygga jobb och ett samhälle där vi har tid med barnen, sa Sadia Islam från Rättvisepartiet Socialisterna.
– Vi behöver samla fler, särskilt föreningar, sa Amir Nur Khaire.
Katja Raetz (RS)
– Jordbro har lägre status än andra stadsdelar. Många har låglönejobb och otrygga jobb och upplever att de har en låg status i samhället. Detta gör att det är svårare att känna att man kan påverka saker då. Men vi kan ändra på det, som vi börjar med här och nu, förklarade Katja Raetz från Rättvisepartiet Socialisterna.
"Vi isolerar oss från varandra så lätt. Men bara att börja prata med sina grannar, t ex om om att de borde komma till ett möte om trygghet innebär att vi faktiskt lär känna våra grannar och får en början på sammanhållning"
Ett exempel som visar att det går att förändra är när Rättvisepartiet Socialisterna och kampanjen Rusta upp Jordbro efter månader av organisering och dörrknackning tvingade ut slumvärden Patrizia Immobilien KAG / Newsec från 900 bostäder på Sandstensvägen och Blockstensvägen för lite mer än två år sen.
Husby och Rosengård kom upp under diskussionen som positiva exempel där boende har gått ihop och genom självorganisering lyckats få slut på kravaller när polisen inte kunnat. Många inläggen handlade om hur vi jordbrobor kan "ta vår ort tillbaka".

Samuel Skånberg, som sitter i kommunfullmäktige för Vänsterpartiet, berättade om nätverket Ett öppet Haninge, som arbetar mot flyktingfientlighet och hur de har fokuserat på sociala aktiviteter för att föra männsikor närmre varandra.

Fler fortsatte på temat om att mötas:
– Vi isolerar oss från varandra så lätt. Men bara att börja prata med sina grannar, t ex om om att de borde komma till ett möte om trygghet innebär att vi faktiskt lär känna våra grannar och får en början på sammanhållning, sa Alexandra Tipan, som också var med i Rusta upp Jordbro-kampen för några år sen.
– Många aktiva i idrotts- och föreningslivet har blivit utbrända, inte av barnen eller tiden de lägger ned utan av politiker och tjänstemän som försöker detaljstyra och hålla tillbaka verksamheternas potential. Vi behöver egen självorgansering skiljt från kommunen, där vi både tar kamp för våra krav men också har sociala aktivteter och för männsikor samman. När folket på en ort organiserar sig tillsammans, har sociala aktiviteter tillsammans, demonstrerar och kräver trygghetsåtgärder samt agerar ihop som grannar bör när någon utsätts för våld eller hot – då kan förändringen ske snabbt, menade Mattias Bernhardsson.
Robert Bielecki (RS)
Robert Bielecki från Rättvisepartiet Socialisterna talade om de krav partiet ställer mot Haninge kommun, vilka fick stort gehör på mötet:
• Återta Jordbro centrum i kommunal regi – riv centrumet och bygg nytt med öppen och ljus planläggning.
• Anställ trygghetsvärdar och fältassistenter för ökad trygghet vid centrumet, pendel m fl platser sena kvällar.
• Stor satsning på ett ljusare Jordbro; gatu- och parkbelysning samt upprustade och nattbelysta bollplaner.
• Ställ krav på bovärdar att rusta upp nedslitna bostäder och bostadsområden – hota med tvångsförvaltning.
• Mer resurser till socialtjänsten och insatser till föräldrar med barn i behov av stöd.
• Fritidsgården ska vara kvällsöppen sju dagar i veckan med uttökad bemanning – satsning på lovaktiviteter som badbussar och möjliggör för fler barn och unga att kunna åka på längre sommarkollo.
• Mer resurser till idrotts och föreningslivet för ökad organiseringsgrad – fler möteslokaler tillgängliga för alla.
• Fler lärare och elevvårdande personal i skolan samt satsning på läxhjälp – bygg ny högstadieskola!
Mötet beslutade att samla till ett större möte i namn av ett gemensamt nätverk, dit alla boende, föreningar och även förvalningarna för skola, fritid och stadsbyggnad bjuds in. Alla på mötet lämnade kontaktuppgifter för att hjälpas åt att komma ut med flygblad och affischer. 


Uttdrag ur Lina Rigney Thörnbloms, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna, tal om trygghet på förra kommunfullmäktigemötet:

Lina Rigney Thörnblom (RS)
"Hur uppnår man trygghet? Vad är det som gör att människor känner sig otrygga? Vilka är det som känner sig otrygga?
Enligt Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning från 2016 är det kvinnor, äldre och utrikesfödda som känner sig mest otrygga.
Det är även framför allt i socialt utsatta områden som otryggheten upplevs som störst, framför allt för kvinnor.
Viktigt att poängtera är att vi pratar om upplevd otrygghet, alltså inte den faktiska brottsligheten. Men den upplevda otryggheten är nog så allvarlig.

Vi kan prata om ”situationell brottsprevention”, att skapa trygghetsåtgärder i en park t ex, men vi måste också prata om ”social brottsprevention”, att ändra på de orsaker som driver unga in i kriminalitet.
SKL:s rapport ”Fem olika sätt att arbeta för ökad trygghet och säkerhet” nämner flera olika åtgärder som kan påverka människors upplevda trygghet. De poängterar att tryggheten och säkerheten är kopplad till folkhälsan, till exempel; ekonomisk och social trygghet; trygga och goda uppväxtvillkor; sunda och säkra miljöer; och minskat bruk av alkohol och droger.

Rapporten understryker också vikten av att främja "socialt kapital". Inom psykiatrin pratar man om känslan av sammanhang, att alla ska känna att de är en del av samhället, att de har ett socialt nätverk, känner sig sedda och trygga. Det är en viktig fråga men Moderaterna väljer att sparka på de svagaste; EU-migranter, flyktingar och de allra fattigaste. För att skapa en trygghet i samhället måste vi involvera människor, till exempel genom kultur och föreningar. Moderaterna, som vill sätta stopp för stöder til kulturföreningar, trillar väl av pinn när de får höra om kulturfestivalen som anordnas i Hammarkullen varje år och där de boende i år målade de annars grå fasaderna tillsammans med stora konstverk.
Samhälls- och debattklimatet påverkar den upplevda otryggheten. Det rapporteras om skottlossningar och andra brott, men de positiva händelser som sker eller den föreningsaktivitet som finns skrivs inte om på några förstasidor."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.