måndag 21 november 2016

"Vi är socialister i både ord och handling"

10 år med Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge kommunfullmäktige visar att kamp lönar sig

RS kommunfullmäktigeledamöter
Mattias Bernhardsson och Lina Rigney Thörnblom
Idag är det 10 år sedan Rättvisepartiet Socialisterna gjorde debut i Haninge kommunfullmäktige. Det firar gruppledaren Mattias Bernhardsson med kaffe på ett nedgånget chaffisfik i Jordbro industriområde, i lag med ett gäng skoltaxiförare vars slavliknande arbetsvillkor ska upp i kommunfullmäktige den 5 december i den interpellationsdebatt Rättvisepartiet Socialisterna förbereder. Och Lina Rigney Thörnblom förbereder en motion om att slopa inkomstkravet till Haninge Bostäder.

Mattias och Lina valdes 2006, då 26 och 19 år gamla, på sina meriter att kämpa mot orättvisor de andra partierna inte var intresserade av. Att skollunchavgiften på Haninges gymnasieskolor avskaffades året dessförinnan efter skolstrejker och civil olydnad i stor skala var ett kvitto på att organisering lönar sig och att Rättvisepartiet Socialisterna inte bara var ett parti som de andra.

Kampen mot skollunchavgifterna
Rättvisepartiet Socialisterna har tagit sig an strider mot både kommunledningar, myndigheter och slumvärdar. Det som har åstadkommits under dessa 10 år har varit resultatet av kampanjer på arbetsplatser, skolor och i bostadsområden:

Kamp och segrar
2006 stoppades första försöket att lägga ned Jordbromalmsskolan och segregera upptagningsområdet mellan villaområdet i norr och lägenhetsområdet i syd. Protesterna ledde också till nya Höglundaskolan byggdes för alla låg- och mellanstadieelever. 2010 organiserade Rättvisepartiets Socialisterna en strejk för att rädda Jordbromalmsskolan igen, vilket tyvärr inte räckte och idag står kommundelen helt utan ett högstadium.

Elev och lärarstrejk 2007
2007 räddades 100 lärarjobb efter elev- och lärarstrejk samt stora demonstrationer. Protesterna tvingade kommunstyret att skjuta till 54 miljoner kronor till skolan, vilket stoppade det mesta av nedskärningarna.
• Rättvisepartiet Socialisterna tog också strid mot tunga lyft inom äldreomsorgen och lyckades tillsammans med anställda och skyddsombudet pressa kommunen att köpa in nya taklyftar.
• Under hela 2007 argumenterade Rättvisepartiet Socialisterna samt lade motion för att Fredriks yrkesgymnasium skulle helrenoveras eller byggas om för att inte elever och lärare skulle bli skjuka av de omfattande vattenskadorna och asbesten. Till slut gav kommunledningen med sig, i år invigdes till slut det nya yrkesgymnasiet.

2011 sparkades ett vinstdrivande vårdföretag från att bedriva arrestsjukvård av Rikspolisstyrelsen efter en kampanj av Rättvisepartiet Socialisterna och anhöriga till en ung man som dog i polisens arrest i Handen som ett resultat av stora brister.


2013 fick alla anställda i privat hemtjänst kollektivavtal eller villkor i enlighet med kollektivavtal. Insatser av Rättvisepartiet Socialisterna, anställda och facket pressade äldreförvaltningen att skärpa kraven i upphandlingar med just hemtjänstföretag. Idag har alla anställda avtalspension, ob-ersättning och övertidsersättning. Företagen har också skrivit på skadeståndsansvar enligt arbetsmiljölagen.
• Det akuta hotet att dra en bilväg genom Kulturparken i Handen avstyrdes. ROJ-teatern, Levande Zon, bostadsrättsföreningarna, Rättvisepartiet Socialisterna, ABF m fl föreningar bildade nätverket Rädda Haninges Kulturpark och samlade till demonstration. Rättvisepartiet Socialisterna fick upp frågan om Kulturparkens framtid som en tematimme i kommunfullmäktige. Från att varit det enda partiet som motsatte sig bilvägen pressades en majoritet av partierna att ändra uppfattning under kampanjens gång, projektet lades på is tills i år då utredningen skrotades. Handens smedja är fortfarande hotad vilket Rättvisepartiet Socialisterna fortsatt att ta upp i kommunfullmäktige.

Ockupation av Migrationsverket
2014 fick haningeeleven Laziz Sharifov uppehållstillstånd efter en lång tids kampanj och arbete av Rättvisepartiet Socialisterna och Laziz klasskamrater. Migrationsverkets foajé ockuperades flera gånger och Laziz öde blev känt i hela Sverige vilket var en starkt bidragande orsak till att Laziz – efter att han först tvångsutvisats till Kazakstan – kunde komma hem igen med arbetstillstånd som idrottare.


2015 tvingades landets värsta slumvärd – Patrizia Immobilien KAG – bort från sitt bestånd av nästan 1000 lägenheter i Jordbro och de nya ägarna (Carnegie) tredubblade underhållsbudgeten (till en nivå som fortfarande är i underkant) och gav hyresgäster möjligheten att få sina vatten- och mögelskador sanerade utan chockhyreshöjningar. Rättvisepartiet Socialisterna och kampanjen Rusta upp Jordbro fortsätter att ställa krav på nya ägaren mot de stora brister som fortfarande finns.

2016 genomfördes Rättvisepartiet Socialisternas motion att ordna fler bostäder åt flyktingar.
• Även en motion om åtgärder mot mäns våld mot kvinnor och förtryck i hederns namn har haft en effekt: 3 av de 19 åtgärdsförslagen har genomförts och kommunledningen har sagt att de vill "arbeta i enlighet med motions anda" – vaga löften som naturligtvis inte betyder något och som behöver följas upp.
• I år avstyrdes också ett nytt hot mot föreningarna i Kulturparken. Den kommunala hyresvärden Tornberget beslutade att införa marknadshyror med chockhyreshöjningar som följd. Rättvisepartiet Socialisterna var enda partiet i kommunfullmäktige som ifrågasatte höjningen och krävde att kommunen skulle ingripa. Redan i början av november 2015 – innan beslut om marknadshyrorna – krävde Rättvisepartiet Socialisterna att Kultur- och fritidsnämnden skulle agera och kompensera föreningarna vid höjda hyror. Nämndordföranden försökte försökte först smita från ansvaret men till slut beslutades att nämnden budgeterar för att kompensera hyreshöjningarna. Viktigast var protesterna från föreningarna i parken, som också lyckades stoppa en stor del av höjningen i hyresnämnden.
– En röd tråd för partiet är att aldrig ge sig, aldrig anpassa sig utan att fortsätta stå upp för partiets program och krav. I slutändan lönar det sig, säger Mattias Bernhardsson.
– Det händer också att andra partier, som i flera år argumenterat emot Rättvisepartiet Socialisternas förslag och röstat emot dem, senare tar förslagen som sina egna och genomför dem, berättar Lina Rigney Thörnblom
Ett miljöparti på riktigt
Detta märkts tydligast i miljö- och klimatarbetet där RS-förslag som samordning av varutransporter, att göra biogas av sopor, satsning på energisparåtgärder och solceller på kommunala byggnader har genomförts.
Det råder heller ingen tvekan om vilket parti som kämpat för miljö, kulturlandskap och skärgården mest. När det kulturhistoriska arvet på Ålandsskär i Huvudskär hotades av privatisering 2013 krävde Rättvisepartiet Socialisterna skydd, bland annat på möte med 100 skärgårdsbor i debatt mot Socialdemokraterna och borgerliga partier. Privatiseringsförespråkarna fick ge med sig. Idag är ön skyddad i reservat och husen räddade genom Skärgårdsstiftelsen.

Rättvisepartiet Socialisterna är tyvärr ofta i ensam opposition mot naturförstörelsen bland partierna i Haninge. Exempelvis när Haninge 2012 struntade i strandskyddet och de boende på Aspö och gav mångmiljardären Wallenberg rätt att skövla stora delar av ön för att kunna slå upp 23 hus varav 19 på orörd strand.
I år var Rättvisepartiet Socialisterna återigen det enda parti som röstade emot skövling av skog nära Tyresta nationalpark – och det enda parti som förde fram de boendes åsikter och motstånd mot skövlingen i kommunfullmäktige.


Facklig kamp
Arbetsplatskampen har alltid varit ett stort fokus för Rättvisepartiet Socialisterna. I början av året inleddes exempelvis en stödkampanj till Livs blockad för kollektivavtal på Paus Bagarstuga i Västerhaninge, en strid Livs till slut vann. Partiet delade ut massflygblad i hushållen och vädjade om stöd till blockaden, samlade facklig solidaritet och arbetade med att ta fram information – bland annat fick partiet kontakt med tidigare anställda och konfronterade sedan ägaren som hade ljugit om de anställdas löner och villkor.
Rättvisepartiet Socialisternas fackliga möte i våras samlade fackligt aktiva från Transport, Byggnads, Kommunal, Livs, Seko, IF Metall och Vårdförbundet.

En annan viktig stridsfråga i år var att rädda vårdcentralen i Tungelsta när privata Aleris meddelade att de skulle stänga och den borgerliga landstingsledningen inte hade för avsikt att göra något åt saken. Det var Rättvisepartiet Socialisternas krav på att landstinget skulle ta över vårdcentralen i egen regi som fick mest applåder och medhåll i ett fullsatt Tungelsta kyrka när landstingspolitikerna ställdes mot väggen.
– De socialdemokratiska politikerna som deltog gick tyvärr in för att sabotera kampanjen. Alla våra förslag om gemensamma demonstrationer raderades ur facebookgruppen och när en privat aktör anmälde intresse att driva vårdcentralen jublade S-politikerna. Vi varnade för att den nya aktören hade utretts för ekonomisk brottslighet och att de egna läkarna protesterat mot att arbetsvillkoren äventyrade patientsäkerheten, berättar Mattias Bernhardsson.
Mattias Bernhardsson talar för offentligt ägd vårdcentral i Tungelsta kyrka
Att aldrig gå med på försämringar
– Oftast får de styrande politikerna igenom vad de vill. Vi är det enda partiet som alltid röstar emot nedskärningar, privatiseringar och försämringar för arbetare. Men det gör oss ingenting. Våra allierade finns i bostadsområdena och på arbetsplatserna, inte i kommunfullmäktige, säger Lina Rigney Thörnblom.
Vänsterpartiet å andra sidan är allierade med kommunledningen (S, C och MP) och stödjer dem i flera frågor utan att ha stöd av sina väljare.
När Rättvisepartiet Socialisternas budgetförslag slog ut den moderatledda trepartialliansens budgetförslag (M, KD, L) och ställdes mot kommunledningens i den slutgiltiga omröstningen borde Vänsterpartiet självklart ha röstat på vårt budgetförslag – det enda budgetförslaget som skulle stoppat alla nedskärningar, rivit upp privatiseringslagen LOV och som satsade offensivt på skola och omsorg. Istället röstade de på kommunledningens budget som innebär 107 miljoner kronor i nedskärningar, säger Lina Rigney Thörnblom.
Till och med i Vänsterpartiets eget ursprungliga budgetförslag fanns nedskärningar på 40,6 miljoner kronor i äldreomsorgen.
– Vi anser inte att vänsterns roll borde vara att administrera nedskärningar bara för att de kunde varit större annars. Det är en helt och hållet inomparlamentarisk roll som accepterar New Public Management och normaliserar nedskärningar. Om socialister skriver under på nedskärningar – hur ska de då kunna föreslå kampinitiativ mot nedskärningarna? Eller ens delta i rörelser från anställda och brukare som själva kräver ett stopp på nedskärningarna?, frågar Mattias Bernhardsson.
– Om mindre än två år är det val och de andra partierna kommer att börja visa sig igen. De kommer ge löften om satsningar och hoppas att folk har glömt. Kom ihåg detta: Fråga inte vad partierna vill, fråga vad de gjort, manar Lina Rigney Thörnblom.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.