tisdag 22 maj 2012

Delseger: Privat vårdbolag sparkas från arrestvården

Efter oberoende utredning av självmord i arrest och JO-anmälan - Mediblå HB får inte längre stå för arrestsjukvården på Södertörn
Mattias Bernhardsson (RS) inledde en utredning av polisen i augusti 2011
vilken offentliggjordes i januari 2012 på ett möte med 100 deltagare följt
av demonstration med 200 utanför polisstationen. Mattias Bernhardsson
och Dominique Tuominen samlade under våren material till en JO-anmälan
mot Rikspolisstyrelsens upphandling av arrestvården. I maj meddelade
Rikspolisstyrelsen att Mediblå HB inte längre kommer urföra arrestvård.
Rikspolisstyrelsen har sparkat 'vårdbolaget' Mediblå HB och kommer inte längre stå för arrestvård i Södertörn. För 10 månader sen hittades Sercan Budakçı livlös i Handenpolisens arrestlokal. Han drevs till att ta sitt liv efter att ha blivit misshandlad, inlåst i nästan 24 timmar och nekats den vård han behövde och uttryckligen begärde.

Dominique Tuominen
Polisens interna utredning friade sig själva från allt ansvar medan den oberoende utredning och JO-anmälan som de anhörigas ombud Mattias Bernhardsson (kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna) genomförde, visade på motsatsen.

Att Rikspolisstyrelsen nu erkänner fel och brister - trots att JO-anmälan avslås - är ett resultat av ihärdiga protester från Rättvisepartiet Socialisterna samt Sercans vänner och anhöriga.

Det är också resultatet av att allt fuffens, som Dominique Tuominen och Mattias Bernhardsson grävt fram samt utrett kring polisens upphandlingar och händelserna i cellen för 10 månader sen, dragits fram i offentlighetens ljus.

Sercan Budakçı
Christina Hedlycke, ansvarig på polisen, lovar att det nya vårdbolaget som strax tar över har rätt utbildning och "gedigen erfarenhet" av arrestvård. RS fortsätter med kraven på ombyggnad av cellerna och bättre bemanning/tillsyn. SVT:s Uppdrag granskning utreder nu t ex Södertörnspolisens nedskärningar i bemanningen på arrestvaktningen.

Uppdatering 2013: Kampanjen har sedan fortsatt för att genomdriva de övriga kraven. Mattias Bernhardsson har skrivit debattartiklar i Dagens Samhälle, i Polistidningen och i ST-fackets medlemstidning Publikt. Sercans syster Selda Bicen, Mattias Bernhardsson, Dominique Tuominen och artisten Moulay Ismail Skalli ElHachimi satte också igång en kampanj som slutade med att hundratals mailade kampanjens krav till Rikspolisstyrelsen och Justitieministern (läs mer här). 
Kraven var att arrestlokalerna i Handen måste säkras och att vakterna från privata bolag ska bytas ut mot utbildade kriminalvårdare. I somras förflyttades arrestlokalerna i Handen till Flemmingsberg, just p g a bristande säkerhet (läs mer här).

Media:
Sveriges Radio: "Säkerhetsbrister i polisarresterna" (15 min långt reportage, intervju med anhöriga och Mattias Bernhardsson)
Sveriges Radio: "Dålig kontroll på farliga arrestceller"
Sveriges Radio: "Det är en kostnadsfråga"

- - - - - - - - - - - -
JO-anmälan:

av Mattias Bernhardsson
26 april 2012
I egenskap av ombud för den avlidnes föräldrar JO-anmäler jag Rikspolisstyrelsen för vållande till annans död. Den avlidne, Sercan Budakçı hittades livlös lördagen den 9 juli, kl 21.15 i sin cell på Handens polisstation.

- Rikspolisstyrelsen har med sina val av privat arrestsjukvård visat prov på stor oaktsamhet, då det tydligt framgår i en av Länsrätten avkunnad dom vilka krav som ska ställas. 

- Rikspolisstyrelsen har också genom användandet av osäkra arrestlokaler visat prov på stor oaktsamhet.

a. Arrestvården
Läkaren som kallades in till Handens polisstation var en jourläkare från Mediblå HB med fel utbildning och erfarenheter. Läkarens bedömningar var felaktiga och arbetet som utfördes lämnar mycket att önska:
- Det saknas ordentliga journalanteckningar.
- Suicidrisken bedömdes som låg, trots att det i samma journalanteckning
 (den enda som finns att hitta trots två läkarbesök) framgår tidigare självmordsförsök samt rösthallucios, oro och ångest.

Sercan, som begärt att föras till psykakuten, återfördes istället till cellen, där han hängde sig. Med rätt arrestvård hade bedömningarna på plats varit annorlunda.

I Länsrättens beslut 2008-10-08 (mål nr 17924-08) står det klart och tydligt: ”Länsrätten bifaller sökandenas ansökan och förordar att Rikspolisstyrelsens upphandling av medicinska tjänster, anbudsområde B, får avslutas först sedan rättelse gjorts på så sätt att Rikspolisstyrelsen genomför en ny anbudsutvärdering och därvid bortser från Mediblå HB:s anbud”. Senare avslog dessutom Kammarrätten Rikspolisstyrelsens överklagan.

Orsaken till domen var att Mediblå inte uppfyller de krav som ställs. T ex uppfyllde man inte två av de tre skall-krav under punkten 4.4 (krav på tidigare åtaganden/kompetens) i anbudsförfrågans kvalifikationskrav. Mediblå HB hade också utelämnat information och lämnat felaktiga uppgifter vilket enligt punkten  4.2 (uteslutningsgrunder enligt 10 kap. 2 § LOU) borde lett till att anbudet inte borde gått vidare till anbudsprövningen.

I Mediblå HB:s anbud fanns ingen redovisning av erfarenhet och utbildning gällande undersökning för och utfärdande av rättsintyg, trots att detta är ett skall-krav. Det fanns inte heller någon som helst dokumenterad erfarenhet av arrestvård.

I Mediblå HB:s anbud hade anbudsgivarens/delägarens sambor/hustrur angetts som referenspersoner – ett tydligt jäv som Rikspolisstyrelsen missade – vilket enligt länsrättens dom innebar att intyget saknade trovärdighet och innehöll sannolikt rakt osanna uppgifter. På denna punkt borde anbudsprövningens också avbrutits.

I Rikspolisstyrelsens bestridan försvarar man sig med att man inte ställt något krav på att anbudsgivaren ska ha erfarenhet av polisläkararbete, utan hävdar att ”arrestvård” innebär ”sedvanliga läkartjänster i polisens lokaler istället för inom allmänvårdens lokaler”.

Länsrättens dom slår dock fast att polisens beskrivning av ”arrestvård” är felaktig: ”För att bedriva arrestvård, provtagning och att genomföra medicinska bedömningar krävs mer än bara god sjukvårdskunskap. Att ta prover och bedriva vård i polisens lokaler... kräver gott omdöme, erfarenhet och ”känsla”. Det gäller dels i det direkta arbetet med patienten men också i samarbetet med polisens tjänstemän”. Rikspolisstyrelsens ”ostyrkta uppfattning om begreppet arrestvård saknar förankring i verkligheten”, fastställer Länsrättens dom.

Det trädde i kraft en nyordning för utfärdande av rättsintyg den 1 januari 2006, vilken föregicks av en översyn av Justitiedepartementet 2002. I och med nyordningen har detta inneburit att läkare utanför systemet endast i undantagsfall anlitas.

Rikspolisstyrelsen fick flera anbud där anbudsgivarna hade erfarenhet av polisläkararbete. Mediblå HB var de enda som saknade sådan erfarenhet. Ingen av Mediblå HB:s personal har rättsmedicinalverkets utbildning; de är ortopeder utan erfarenhet av arrestvård.

b. Arrestvakterna

Arrestvakterna var civilanställda på det privatägda företaget PANAXIA.

Det framgår av ett promemoria från 2011-07-10 att det kl 19.00 (två timmar och en kvart innan Sercan hittadas död) genomfördes ett skiftbyte. Det tjänstgörande befälet beslutar att ingen ny läkarkontakt behövs efter en rapport från arrestvakt sstrax efter kl 21.00. Enligt arrestvakten är Sercan då lugn. Ingen tätare tillsyn görs än halvtimmesvis. Dels framgår inte vilken överlämning av information som skedde vid skiftbytet från den arrestvakt som tjänstgjort tidigare. Dels saknar arrestvakterna kompetens att upptäcka tecken på självmordstankar.

Detta undestryker att arbetet ska utföras av utbildade kriminalvårdare.

c. Arrestlokalerna

Arresten i Södertörn är utformad och godkänd av Rikspolisstyrelsen. Det är Rikspolisstyrelsen som har tillsynsansvar. Rikspolisstyrelsen måste därför ta ansvaret.

– Sitter man på sängen här och inte gör någonting så är man ju trygg i en cell, sa sektionschefen på brottsförebyggande enheten på Rikspolisstyrelsen, Per Engström i ett inslag på Sveriges Radio den 11 januari. Per Engström sa i samma inslag också att det var en kostnadsfråga, varför man inte bygger om i arrestlokalerna.

Att Rikspolisstyrelsen sätter kostnader framför det ansvar polisen har för personer i deras förvar och tillsyn kan inte accepteras.

Efter självmordet på Handens polisstation har ventilationsgallret bytts ut till galler med mindre spalter. Men inget har gjorts åt rummets fasta möblering. Ingen rekonstruktion har gjorts för att säkerställa att det inte går att upprepa självmord genom hängning med det nya ventilationsgallret.

Påföljder

Rikspolisstyrelsen bär ansvaret för arrestvården och arrestlokalerna. Utifrån vad som beskrivs i denna anmälan bör JO agera för att Rikspolisstyrelsen omedelbart rättar till bristerna.

De anhöriga kräver:
- Att arrestvården utförs av läkare med rätt utbildning och erfarenhet.
- Att arrestvaktningen utförs av utbildade kriminalvårdare.

- Att arrestlokalerna byggs om efter en genomgående besiktning.

- - - - - - - - - - - -
Oberoende utredningen:

Av Mattias Bernhardsson
11 januari 2012
Lördagen den 9 juli, kl 21.15 hittades Sercan Budakçı livlös i arresten på Handens polisstation i Haninge. Han hade hängt sig i sin cell. Sercan avled senare på sjukhus. Han blev 27 år gammal.
Hur kunde detta ske? Hur kan en förvarstagen begå självmord genom hängning i en svensk arrestlokal? Föräldrarna upplevde att de inte fick svar på sina frågor av polisen. När lokaltidningen Mitt i Haninge konstaterade att polisen inte skulle inleda en förundersökning, i en artikel med rubriken ”Självmord i arresten utreds inte”, anmälde polisen tidningen för ’förtal’; de hävdade att de visst hade utrett. Polisens interna utredning om tjänstefel lades ner efter endast 4 dagars utredning med slutsatsen att ingen hade begått något fel.
De anhöriga kontaktade mig och bad mig undersöka vad som som hade hänt. Jag utsågs till föräldrarnas ombud och krävde att få ta del av internutredningen.

• CU, interna utredningar, tillhandahöll allt material och jag har tagit del av detta samt genomfört en rekonstruktion av händelserna i den cell Sercan satt förvarstagen i.
• Jag har också tagit del av Rättsmedicialverkets protokoll, bilder och analys från obduktionen.

Min utredning har varit förutsättningslös. Men då Södertörns polismästardistrikt inte varit lika tillmötesgående mot de anhörigas vilja att få klarhet i händelserna och avslagit min begäran att ta del av deras material av ’sekretesskäl’, återstår fortfarande många frågor och svar.

Rekonstruktion
Under min rekonstruktion av händelserna i cell nr 6 på polisstationen i Handen – utefter det förlopp och av de fyndigheter som finns i internutredningen – fann jag följande:
a. Den stol som är fastskruvad i väggen sitter nästan rakt under ventilationsgallret i taket. Inga möbler i cellen går att flytta.
b. Genom att ställa mig på stolen kunde jag trä lakanet (av samma modell som finns beskrivet i utredningen) genom gallret. Det tog mindre än två minuter.
c. Lakanet som finns i cellen är av tyg och har en rivhållfasthet på 10,6 kg per cm2 samt draghållfasthet på 44,5/43,2 daN (dekanewton); ett kvalitetsmaterial som med stor marginal kan hålla för kroppsvikten av en fullvuxen man.

Stolens placering är under all kritik och valet av lakan bygger på ett tvivelaktigt resonemang. Polisens förklaring till att tyglakan används istället för papperslakan (som är vanliga på arrestlokaler) är att tyglakanet håller bra brandkrav (M1) samt att papperslakan går att riva sönder, väta i handfatet, tvinna och knyta ihop till en mer hållbar snara. Resonemanget håller inte. Vad gäller brandrisken ska förvarstagna visiteras och tas ifrån föremål som går att använda till att tända eld eller skada sig med. Möjligheten att sätta eld på något måste alltså ses som minimal jämfört med risken att använda något som polisen själv tillhandahåller, d v s lakanet. Att riva sönder ett papperslakan, väta de olika delarna i handfatet, tvinna och sedan kryta ihop de olika delarna för att få hållfasthet i en konstruktion med tjocka knutar som sedan ska dras genom ett 6x6 mm trångt utrymme i gallret måste ses som långt mer tidskrävande.
Ingen miljö är helt självmordssäker. Men arrestlokalerna på Handens polisstation är långtifrån säkra.

Arrestpersonalens bedömning och tillsyn
Arrestpersonalen ska göra regelbunden tillsyn, oftast halvtimmesvis och anmäla tecken på självmordsbenägehet, sjukdom m m till vakthavande befäl. En person som anses självmordbenägen ska få tätare tillsyn, oftast var 15:e eller var 10:e minut.
Polisen hävdar att Sercan inte behövde tätare tillsyn. Efter att ha tagit del av vaktens tillsynskommentarer får jag en helt annan bild. Några uttdrag av vaktens tidsangivna anteckningar lyder: ”bankar på dörren”, ”ringer celltele konstant”, ”Står vid dörren”, ”bankar på dörren”, ”gråter”, ”vill ringa psyk & soc”, ”uppger att han har psykoser som kommer & går”, ”bankar i vägg”, ”ligger, gråter”, ”Ringer på celltel, vill till psykakut”, ”vaken, ligger, gråter”.
Den regelbundna tillsynen görs inte av en utbildad polis utan av en vakt. I arrestliggaren finns följande anteckning från cell nr 6: ”Mycket störig”. Sercan var förvarstagen från kl 21.45 den 8 juli till 21.15 den 9 juli då vakten hittade honom livlös, d v s 23,5 timmar. Med undantag av några korta besök på rastgården, poliförhör och läkarbesök var Sercan isolerad i cellen och mådde dåligt. Det vakthavande befälet meddelades visserligen vid ett antal tillfällen och Sercan fick träffa en läkare. Men trots att Sercan berättat om psykoser och begärt att föras till psykakuten återfördes han istället till isolering i cellen.
Läkaren var en jourläkare utan rätt utbildning. När Mediblå AB, som jourläkaren tillhörde, vann upphandlingen kritiserades företagets kompetens. Länsrätten uppmanade Rikspolisstyrelsen i en dom att inte ta Mediblås anbud, bl a då läkarna är ortopeder utan erfarenhet av arrestvård.

Omständigheterna kring gripandet
Sercan greps kl 20.42 den 8 juli efter en dispyt med en busschaufför i centrala Handen och förvarstogs i polisarresten kl 21.10. Sercan anhölls kl 00.16 den 9 juli av kammaråklagare. Varför greps Sercan och varför begärdes han anhållen? Dessa frågor har jag inte kunnat få svar på.
Enligt ett vittne som inte vill framträda var det en dispyt mellan en busschaufför och Sercan kring en sms-biljett. Sercan ska ha skvätt vatten på busschauffören och sagt något i stil med: ”svalka dig”. Busschauffören ska då ha hållt fast Sercan och ringt efter polis.
En mer klar bild går inte att få då Södertörns polismästardistrikt beslutade att vägra både mig själv som ombud och även Sercans mor att ta del av busschaufförens utsaga och Sercans polisanmälan mot busschauffören. Polisen hävdar alltså att Sercans mor inte får ta del av sin egen sons polisanmälan av ”sekretesskäl”.
Sercan ringde sin mor från förhörsrummet samma dag som han begick självmord och berättade att han har blivit slagen, att han kände sig orättvist behandlad och att han inte hade gjort något. Tidigare under samma dag meddelade Sercan att han ville polisanmäla busschauffören och att han ville prata med läkare. ”Varför vill han ej säga” skriver vakten i tillsynsanteckningarna. Anteckningen indikerar att vakten (som varken är polis, läkare eller psykolog) ifrågasatte rätten till läkare och egen polisanmälan samt frågade ut Sercan.

Den rättsmedicinska obduktionen i relation till omständigheterna vid gripandet
I protokollet över frihetsberövandet står det: ”Inga synliga skador...”. Men Rättsmedicinalverkets rapport och fotografier från den rättsmedicinska obduktionen – som jag tagit del av – visar något helt annat.
I den yttre undersökningen framgår att Sercan utsatts för våld: ”På hjässan bakre del med centrum c:a 3 cm till höger om medellinjen ses en svullnad som mäter cirka 4 x 5 cm i storlek. Vid dess mitt ses en oregelbunden formad, rödbrun ca 1 cm stor sårskorpa”. ”Vid vänstra ögonhålans yttre kant ses en snett nedåt, mot örat riktat en cirka 1 x 0,3 cm stor, oregelbunden formad avbruten rödbrun sårskorpa”. Det fanns även blåmärken och överhudsavskrapningar på benen.
Rättsläkarens utlåtande kommer fram till att revbrensbrotten kommer från återupplivningsförsöket, men inte såren på bakhuvudet, ansikten eller blåmärkena på benen. Rättsläkarens utlåtande menar att utseendet av dessa skador (som jag beskrivit i citat från rapporten här ovan) ”talar för att de orsakats av ospecifikt trubbigt våld uppskattningsvis inom några dagar före döden”.
Polisen måste förklara varför det i protokollet över frihetsberövandet står att Sercan inte hade några synliga skador.

Polisens hemlighetsmakeri
Om det var busschauffören, polisen eller någon annan som tillfogade Sercan dessa skador går inte att få svar på utan det material polisen förnekat oss att ta del av. Oavsett vem det var så visar obduktionen att ett slag utdelats bakifrån mot bakhuvudet.
Sercans anhöriga förtjänar att få svar på sina frågor så att de kan sörja sin son och få ett avslut. Polisens hemlighetsmakeri och behandling av de anhöriga kan enbart bero på att de försöker två sina händer från ansvar. En helt öppen utredning hade kunnat visa – utöver de uppenbara bristerna i arrestlokalen och tillsynen – att Sercan kanske inte ens borde ha gripits, eller åtminstonde inte begärts anhållen och isolerats i en cell under så lång tid.
Därför kräver jag och Sercans anhöriga att polisen omedelbart lägger samtliga papper på bordet.

Mattias Bernhardsson
Föräldrarnas ombud och kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge


Bakgrundslänkar:
100 på stormöte när oberoende utredning av polisen presenterades
200 demonstrerade utanför polisstationen: "Varför är Sercan död? Pappren på bordet, nu!"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.