tisdag 31 mars 2009

Forskningen visar att betyg eller betygsliknande omdömen inte gör att man lär sig mer

Tobias Lindberg (RS)
- - - - - - - - - - - - - - - -

Nyhet: Stor seger för Rättvisepartiet Socialisterna i Haninge: 

Länk: Hårt kritiserade betygsliknande omdömen har avskaffats i förskoleklasserna!

- - - - - - - - - - - - - - - -


Anders Jönsson, forskare från Malmö högskola som forskar om hur bedömningar kan användas för att öka lärandet, förklarar i ett reportage i Sveriges Radio att det inte finns någonting i forskningen som visar att betyg och betygsliknande omdömen skulle göra att man lär sig mer eller bättre.

Beskrivande information om styrkor och svagheter är viktigt för att eleven ska kunna lära sig men betyg är allt för kortfattat, ett G i till exempel svenska säger för lite om man är bra på att till exempel läsa, skriva eller gramatik. Vidare måste bedömningar rikta sig prestationen inte mot eleverna som person annars kan bedömningarna ge en negativ effekt, betyg som ju är ett samlingsomdöme saknar oftast koppling till elevens prestation och om eleven inte kan se kopplingen mellan bedömningen och prestationen så försvinner förutsättningen att lära sig något av bedömningen.



Då kopplingen mellan bedömning och prestation är svår att se i ett betyg eller ett betygsliknande omdömen så påverkas istället elevens självbild med resultatet att motivationen att lära minskas både för bra och dåliga elever, de som får låga betyg lägger av då de inte ser någon anledning att anstränga sig och de som får höga betyg drabbas av motsatt effekt då de känner att de inte behöver anstränga sig eftersom de redan fått ett högt betyg.

För att bedömningar ska kunna vara något positivt krävs att de beskriver styrkor och svagheter, vad som är bra och vad som är dåligt, vad som kan bli bättre. Utöver detta krävs också att det finns ett samband mellan prestation och bedömning så att det inte känns som att det är eleven som person som bedöms.

Betyg eller betygsliknande omdömen riskerar att göra att information till eleverna blir för knapphändig, beskrivande återkoppling blir ersatt med korta betygsliknande omdömen som "når målen" eller "förväntas bli godkänd".

Enligt Anders Jönsson finns det en enda anledning till att ha betyg och det är för att göra urval inför gymnasiet eller arbetsmarknaden, alltså ska inte heller betyg eller betygsliknande omdömen användas tidigare än så.

Morotsargumentet vad gäller betyg håller inte eftersom en piska eller morot i form av betyg är en extern motivation som gör att man får ett mycket mer ytligt lärande, där man tenderar att försöka optimera sina betyg medan man fokuserar mindre på kunskapen.

Anders Jönsson konstaterar avslutningsvis att det trots att det saknas belägg i forskningen för nyttan med betyg så finns ändå en stark opinion i samhället för betyg. Vad det beror på vet han inte.

Lyssna på SR:s reportage genom att trycka här.

betygshets001

Tobias Lindberg

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.