torsdag 20 september 2007

Vägras rehabilitering efter 18 år i vården

Artikel ur Offensiv

Många har upprörts av högerregeringens attacker mot de sjukskrivna. Inte minst då de politiker som kväder om ”arbetsmoral” och ryar om ”fusket” sällan haft ett ärligt arbete och själva har fuskat med skatter och förmåner.

Bakom statistiken om sjukskrivna och arbetsskadade finns emellertid riktiga människor – som Carola. Hon gav 18 år inom vård och omsorg tills de slitsamma arbetsförhållandena slutligen slog tillbaka med en oerhörd smärta i armarna.
– Jag har arbetat med handikappade, dementa, i hemtjänsten och psykiatrin, berättar Carola.
När Carola började på ett äldreboende i Haninge förra året blev allt värre. Åratal av nedskärningar, usel bemanning och dåliga arbetshjälpmedel har gjort att ohälsotalen i Haninge varit en hel femtedel högre än snittet för Stockholms län.

”Det var inte mänskligt”
– Vi var kraftigt underbemannade, på 24 boende var vi sju som arbetade som mest, på helgerna sex och på kvällarna bara fem, räknar Carola som själv nästan alltid jobbade övertid.
– Det var inte mänskligt, berättar hon, och jämför med hur allt blev värre när hon kom till Haninge.
– Inom demensvården jobbade vi alltid två och två som det ska vara, men i Haninge fick vi i praktiken göra det en och en.
– Jag protesterade, men ingen av cheferna lyssnade, säger Carola.
Carola berättar om de tunga lyften, som draglakan, när de äldre ska vridas och vändas i sängen, helt utan arbetstekniska hjälpmedel.
Bland de hjälpmedel som fanns var de mobila golvlyftarna vanligast. Lyftarna väger 175 kilo och dras på golven. Den är tung att dra och vridmomentet gör ont. En normal dag utför varje anställd 8-12 lyft, vilket tar hårt på kroppen.
De tunga lyften är bara en del av bördan. När politikerna och konsulterna ska ”spara in” har personalen pådyvlats än fler arbetsmoment, som städning, medicinreglering och dokumentation, som egentligen inte ska ingå i jobbet.
Efter bara några månader på äldreboendet i Haninge började smärtorna i högerarmen.
– Efter sjukskrivningen var jag tvungen att belasta vänsterarmen mer för att klara av lyften, berättar Carola.
Efter två sjukskrivningar utan rehabilitering slog inflammationen till i båda armarna och i höger skuldra.

Slut på rehab: gå till soc!
Det var då, i slutet på april i år, när Carola tvingades att långtidssjukskriva sig, som Haninge kommun visade vad deras penningstinna rättsmoral hade att erbjuda Carolas efter hennes 18-åriga tjänst.
– Efter bara någon månad sa de att jag måste börja arbeta igen: Jag hade tre veckor på mig att bli frisk, säger Carola.
– Annars skulle jag skrivas ut från Försäkringskassan.
– De säger att jag måste hitta en ny läkare, för Haninge tänker inte betala för Globenhälsan när jag sagts upp, berättar hon att hon fick höra.
När hennes läkare berättade för kommunen att hon är allvarligt arbetsskadad, endast kan klara av betydligt ”lättare arbete” och behöver mer rehab, ombads Carola att ”gå till soc”.
– ’Jag vill arbeta, inte gå på socialbidrag’, försökte jag förklara, säger Carola.
Carola har försökt söka jobb inom barnomsorgen i Haninge, där hon också har kompetens, men där är det jättestora nedskärningar och anställningsstopp, då högerstyret har vägrat att skjuta till av Haninge kommuns överskott.
Om Carola inte har hittat ett jobb under denna vecka blir hon ombedd att säga upp sig som anställd från Haninge kommun – ”Annars säger vi upp dig”, heter det. Den sista september skrivs Carola ut från Försäkringskassan.

Kamp mot regeringen!
Rättvisepartiet Socialisterna tog debatten med den styrande högeralliansen i Haninge och krävde att nya taklyftar, som är betydligt bättre, skulle installeras. Efter flera års strid från personalen, skyddsombudet och tillsägelser från Arbetsmiljöverket tvingades Haninge kommun till slut att införskaffa taklyftar. Om politikerna hade lyssnat på personalen för flera år sen hade Carola med största sannolikhet inte drabbats så här.
Enbart kamp kan stoppa attackerna på de sjuka och på sjukvården. Arbetslivsinstitutet som forskade om arbetsskador läggs ner, Arbetsmiljöverket får sitt anslag minskat med hela 30 procent, arbetsmarknadsutbildning och vuxenutbildning skärs ned kraftigt och sjukpenning sänks genom förändrad beräkningsmetod. Snart införs hårdare regler för sjukskrivningar.
– Det är fel att tvinga ut folk i arbete igen, när de måste få tid att bli friska först, säger Carola.
Det är mycket Carola känner efter kommunens sätt att behandla henne, men framförallt är hon förbannad och hon tänker demonstrera mot högerpolitiken den 18 september, när riksdagen öppnar.


Mattias Bernhardsson

Carola heter egentligen något annat.

måndag 10 september 2007

Interpellation: Plan för renovering/ombyggnation av industrigymnasiet Fredrik

Interpellation till Barn- och utbildningsnämndens ordförande

Plan för renovering/ombyggnation av industrigymnasiet Fredrik

Asbest och vattenläckor är vardag för eleverna på gymnasiet Fredrik i Handen. Byggnaderna för de teoretiska/estetiska ämnena inom Fredrika Bremer-gymnasierna har renoverats för drygt 217 miljoner kronor. Nu behövs en satsning på byggnaderna för de yrkestekniska programmen.

Fredriks gymnasium byggdes 1962 och huvudbyggnaden, som innehåller administration, elevhall och matsal, har inte rustats upp sedan dess.

År 2005 lät Tornberget göra en utredning om Fredrik. Materialprover som togs i matsalen visar att det starkt cancerframkallande ämnet asbest finns i plastplattorna på golvet, i dess lim och spackel. Eftersom det är samma sorts golv i elevhallen och denna inte har renoverats sedan 1962, är det sannolikt att det även finns asbest där.

Enligt tidningen Forskning & Framsteg är 2 030 av de 2 190 fall av lungsäckscancer bland män som har studerats i Sverige orsakade av asbest. Cancerformen är obotlig och leder till döden inom några månader.

När vi själva besökt Fredrik har det stått hinkar i korridorerna eftersom det rinner in vatten direkt från tak samt längs väggar. När undersökningen gjordes saknades jordfelsbrytare som slår av strömmen vid överlastning för att undvika brand. Tornberget skriver att hela skolan behöver en grundlig anpassning och upprustning för att motsvara dagens framtida krav på en god miljö för yrkesutbildning.

Det uppskattade investeringsbehovet var för två år sen 40 768 000 kr. Det skulle innebära en satsning på 97 066 kronor per elev på Fredrik, vilket skulle vara billigare är när kommunen byggde om Fredrikas lokaler för de teoretiska/estetiska programen. Då kostade det ca 180 833 kr per elev.

Hela Fredriks gymnasium måste renoveras. Annars måste lokalerna stängas då de utgör en fara för både personal och elever. Alla elever måste ha samma chans till en bra utbildning och bra lokaler, även elever som går de yrkestekniska programmen.

Barn- och Utbildningsförvaltningen och Tornberget borde omedelbart ges i uppdrag att utarbeta en plan för hur industrigymnasiet Fredrik ska renoveras alternativt byggas om helt. Personal och elever måste naturligtvis delta i utredningen.

Vi önskar få svar av Barn- och utbildningsnämndens ordförande om följande:

1. Vad har gjorts åt den hälsofarliga arbetsmiljön på Fredrik och vilka initiativ har tagits sedan sedan Tornbergets utredning år 2005?

2. På vilket sätt har skolans personal och elever varit delaktiga?

3. Håller ni med om att situationen är akut och måste åtgärdas omgående?

4. När kan Tornberget och förvaltningen påbörja renovering alternativt ombyggnation?

För Rättvisepartiet Socialisterna

Mattias Bernhardsson

torsdag 6 september 2007

Oppositionen i Haninge stavas RS

Artikel ur Offensiv

Den nya blågröna alliansen i Haninge började snabbt attackera skolan efter valet i september förra året, men kommunens föräldrar, lärare, elever och annan personal sa ifrån och genomförde demonstrationer och skolstrejker utanför politikernas möten.

Det nya kommunstyret planerade att skära ned med upp till 60 miljoner kronor i Barn- och utbildningsnämnden p g a ett underskott. Haninges skolor och förskolor, som redan är hårt drabbade av den dåligt skötta ekonomin i kommunen under 1990-talet, riskerade att bli av med 230 av sina anställda.

Kamp lönar sig
Kampen mot de föreslagna skolnedskärningarna, som Rättvisepartiet Socialisterna (RS) och Elevkampanjen tog initiativ till, hade effekt och kommunledningen tvingades att delvis backa. Redan under den första protesten i februari lovade Barn- och utbildningsnämndens ordförande Martina Mossberg (m) att man ”bara” skulle skära ned till hälften, alltså att drygt 100 anställda skulle förlora jobben.
Nu riskerar skolorna att drabbas av ytterligare nedskärningar, då nämnden återigen väntas gå med underskott – men kampen fortsätter, utanför kommunfullmäktiges sammanträde den 10 september genomför föräldraföreningen på Vikingaskolan, som hållit igång protesterna under våren, en ny demonstration.
Nedskärningarna på skolorna i kommunen, men också i hela landet, leder till att rektorer istället vill öppna friskolor.

Friskolor? – nej tack
I Haninge kommun vill hela fyra skolor; Kvarnbäcksskolan, Vendelsömalmsskolan, Ribbyskolan och Berga naturbruksgymnasium, ombilda till friskolor redan till höstterminen 2008. Detta skulle inte bara vara en katastrof för kommunen utan också för eleverna och lärarna, då friskolor är privata företag där många av dem också drivs för att göra vinst. Enligt LO förlorar kommuner i genomsnitt 25 000 kronor per elev som går över till friskolor. Detta är emellertid en del av högerns systemskifte, allmännyttan ska till så stor del som möjligt säljas ut och bli privatägd.
RS har med sina två mandat i Haninge kommunfullmäktige drivit på för mer pengar till skolorna och för att stoppa nedskärningarna. Vi har med hjälp av våra platser kunnat ta kampen in i kommunfullmäktige och fått möjlighet att ta kommunpolitiken till gator och torg med protester och demonstrationer.
Nu till hösten kommer vi bland annat att kämpa för att Fredriks industrigymnasium ska totalrenoveras. Offensiv uppmärksammade i en intervju med elevskyddsombudet i februari hur delar av skolan inte har renoverats sedan 1962 och att golven innehåller det cancerframkallande materialet asbest.
Kommunen har nyligen renoverat gymnasiet för de teoretiska och estetiska ämnena för en kostnad på 217 miljoner kronor. Det uppskattade investeringsbehovet på Fredrik ligger på 40 768 000 kronor. Det skulle innebära en satsning på 97 066 kronor per elev. När man byggde om den teoretiska och estetiska delen kostade det drygt 180 833 kronor per elev.

Rusta upp skolan
Frågan har nu blivit uppmärksammad i media, men Barn- och utbildningsnämndens ordförande säger att man nu ska göra ännu en utredning, utöver den som redan gjorts av det kommunala bolaget Tornberget år 2005, som pekar på bristerna, och efter att den är klar ska man se över saken.
Rättvisepartiet Socialisterna och Elevkampanjen kämpar för allas rätt till lika utbildning och kräver därför att även de yrkestekniska programmen ska få en högre standard i arbetsmiljön och utbildningen. En interpellation har lagts från RS till nästa möte, då frågan kommer att debatteras och vi kommer att ställa kommunledningen mot väggen.

Lina Thörnblom
kommunfullmäktigeledamot för RS i Haninge